Med åldern är det möjligt att man märkt av att sitt minne har blivit påverkat någon gång. Tankar har slagit till som –”Vad var det nu jag tänkte på? Eller –” Varför glömde jag detta nu, hade det precis i tanken.” I denna artikel kommer vi gå igenom vad som händer när hjärnan försämras och den kognitiva förmågan påverkas av åldern.
När vi människor blir äldre sker förändringar i hjärnans struktur och funktion, vilket kan innebära försämringar i våra kognitiva förmågor. Studier visar att det episodiska långtidsminnet, motorisk och perceptuell snabbhet samt arbetsminnet påverkas negativt med åldern.
Det episodiska långtidsminnet är vår förmåga att minnas personligt upplevda händelser som är bundna till tid och rum. Enligt forskning börjar detta minne generellt försämras från omkring 60-årsåldern. När det episodiska långtidsminnet blir påverkat får individen svårigheter med tre huvudsakliga minnesprocesser: inkodning, lagring och framplockning.
Försämrad inkodning innebär att det blir svårare att ta in och bearbeta ny information som ska lagras i minnet. Inkodning handlar om hur effektivt information registreras och bearbetas, till skillnad från färdighetsinlärning som bygger på viljestyrd repetition. Att analysera ny information noggrant och på djupet leder till bättre minnesprestation jämfört med ytlig bearbetning. Om inkodningen är försämrad påverkas även lagringen, vilket resulterar i att det blir svårare att senare plocka fram information ur minnet. I sociala sammanhang kan detta innebära att man får svårt att komma ihåg detaljer från tidigare samtal eller händelser. Det är dock viktigt att betona att graden av försämring är individuell och varierar beroende på vilka regioner i hjärnan som påverkas och i vilken takt detta sker.
Motorisk och perceptuell snabbhet påverkas också av hjärnans åldrande. Det motoriska systemet i hjärnan är organiserat hierarkiskt och inkluderar allt från kroppens viljestyrda muskler (det somatiska nervsystemet) till djupare hjärnregioner såsom hjärnstammen, lillhjärnan (cerebellum), basala ganglierna och kortikala motorområden (grupp av neuroner i hjärnbarken). När dessa system påverkas negativt blir rörelser svårare att utföra, reaktionsförmågan försämras och finmotoriken blir nedsatt.
Arbetsminnethandlar om förmågan att kunna hålla kvar repeterat och memorerat minne i korttidsminnet, som ännu har inte överförts till långtidsminnet. Med åldern minskar arbetsminnets kapacitet, vilket gör det svårare att hantera flera uppgifter samtidigt.
Enligt Baddeleys modell inom kognitiv psykologi består arbetsminnet av tre delar:
– Den centrala exekutiven (det uppmärksamhets kontrollerande systemet);
– Den fonologiska loopen (det informationsspecifika systemet); och
– Det visuospatiala ”klotterblocket”.
Den centrala exekutiven fungerar som ett kontrollsystem som reglerar och fördelar uppmärksamheten samt samordnar information mellan de andra två systemen. Fonologiska loopen ansvarar för att bearbeta verbal information, såsom ord och siffror, medan det visuospatiala klotterblocket hanterar visuell och rumslig information. När arbetsminnets kapacitet försämras med åldern blir det svårare att minnas verbala instruktioner och bearbeta komplex visuell information.
För att motverka de negativa kognitiva effekterna och bevara kognitiva förmågan är fysisk aktivitet essentiellt, såsom konditionsträning och styrketräning. I syfte för att stimulera neuroplasticitet och främja nybildningen av hjärnceller (neurogenes). Effekten av fysisk aktivitet bidrar till att hippocampus volym ökas och motverkar minnesförlust. Dessutom stärks prefrontala cortex och striatum, delar av hjärnan som är viktiga för beslutfattande, motivation och motorik.
Utöver fysisk aktivitet är kognitiv träning, social interaktion och en näringsrik kost viktiga faktorer för att bevara hjärnans funktioner. Genom att regelbundet stimulera hjärnan både mentalt och socialt stödjer man hippocampus, som är viktigt för minnet, och amygdala, som spelar en central roll för känslor och emotionella minnen.
Att utöva dessa aktiviteter är därför avgörande för att bevara både den kognitiva förmågan och det emotionella välbefinnandet för ett hälsosamt och meningsfullt liv.
Hur tar du hand om din hjärna idag – inte bara din kropp?
/Filip Flink, Idrottsvetare & Lic. Personlig Tränare
Referenser
Konopka L. M. (2015). How exercise influences the brain: a neuroscience perspective. Croatian medical journal, 56(2), 169–171. https://doi.org/10.3325/cmj.2015.56.169
Nyberg, L. (2020). Kognitiv neurovetenskap: nya teorier och tillämpningar. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
